måndag 27 januari 2014

Smärta och trötthet

Min sjukgymnast har fått en hjärtinfarkt vilket innebär att han är borta på obestämd tid. Pratade med honom och han lät väldigt trött. Tyvärr är han det enda som kan fixa min kropp när den bråkar. Känns lite ego att jag vill att han ska komma tillbaka nu men jag mår så himla skit i kroppen och har väldigt svårt att röra mig.

Tröttheten är överdjävlig. Det är nog både pressen jag har haft på sistone och smärtan som gör det. Kan dock inte sova ändå. Positivt är att jag inte är deprimerad.

Hunden verkar kommit tillbaka hyfsat. Är fortfarande strykrädd och hukar om jag kommer för snabbt mot henne, gör en hastig rörelse eller höjer rösten. Känns som om det kommer att ta tid. Aptiten är tillbaka och mitt i allt elände så tror jag att vi slapp skendräktighet den här gången.
Hade inte hen betett sig som hen gjorde så hade vi haft valpar nu.
Gör ont i mitt hjärta.
Är inne i period då jag saknar lånehunden massor. Han fattas mig.

Var med om något riktigt obehagligt härom dagen. Fjädern vänster fram på min bil gick tvärt av och gick rakt in i däcket som exploderade. Hade en himla tur att jag körde på en liten väg och fick stopp på bilen. Väldigt läskigt.

8 kommentarer:

  1. Vilken otur du har med allt, utan ände vad det verkar också. :-( Superläskigt med bilen, kunde ju ha gått riktigt illa om du varit på motorväg till exempel. Kram på dig, ta hand om dig så gott det går.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det verkar vara mitt kall livet , att ha otur ;-)
      Hoppas det snart vänder och blir min tur att få lite medvind.
      Kram

      Radera
  2. Usch så mycket tråkigt du råkar ut för, livet känns bra orättvist ibland. Jag hoppas du blir bättre snart. Skönt ändå att hunden mår lite bättre och att du hade tur i oturen med bilen.

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är mycket och jag undrar när det ska få ett slut. Och som sagt tur i oturen har jag ju.
      Kram

      Radera
  3. Lagen om alltings jävlighet...... alla dessa jävligheter UPPEPÅ måendet liksom........ blä säger vi om det!
    kram

    SvaraRadera
  4. Usch vad läskigt med bilen! Och så jobbigt att vara beroende av en speciell person så där. Min dotter G har en sjukgymnast som hon tycker så mycket om. Nu ska han vara tjänsteledig i 6 månader och hon vägrar att ha någon annan under tiden.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja min sjukgymnast är den enda som kan fixa mina luxationer och han är fortfarande borta. Har inte hittat någon ny tyvärr. Den jag har sökte jag efter i 20 år.
      Kram

      Radera