Fy fan för hanterverkare

Vi ska så småningom byta ut vårt kök till ett enkelt IKEA kök då det gamla är väldigt slitet och har suttit i typ 30 år.

Nu söker jag efter någon som kan ta ut det gamla och sen sätta upp det nya. Inga konstigheter alltså. Gubben jobbar ju bort och är bara hemma 2 dagar i veckan så han hinner inte göra det själv och jag kan ju inte med min jävla skitkropp.

Så många skitstövlar som jag har träffat på under ca 1 1/2 månaders letande.
Min tid är visst inte viktig dvs de skiter i komma när de sagt, ringer inte osv.
De som väl dyker upp för att kolla på jobbet skickar inte offerter eller lämnar horribla offerter som tex att det ska ta 4 veckor att fixa ett 20 kvm kök. Tror det att jag är lättlurad för att jag är tjej eller... Fan, de ska ju inte ens måla utan bara ta ut och sätta in.

Ska det vara så svårt att hitta seriösa hantverkare?!
De förstör för hela branschen när de beter sig på detta sätt.

För övrigt så funkar inte nya sömnmedicinen så det är tillbaka på ruta 1.
Ska träffa någon slags rehab imorgon som kanske kan hjälpa mig med smärtan i alla fall och då kanske sömnen blir bättre.

Sömnbrist

Vill bara skriva några rader för er som inte twittrar så ni vet att jag lever. Orkar inte ta fram datorn så jag slänger iväg något tweet från mobilen då och då istället. Inte så pigg just nu, inte deprimerad utan utmattad.

Trodde att jag skulle sova bättre nu när jag inte röker men icke. Det är värre än nånsin. Blir tokig snart om jag inte får sova en hel natt utan att vakna var 30 min.
Var till psykläkaren idag och har fått en ny sömnmedicin att ta när jag vaknar på natten. Pallade dock inte att hämta ut den för jag har sån yrsel så gubben får hämta den på väg hem imorgon.

Positivt, ångesten håller sig på en skaplig nivå så jag klarade att tävla i helgen utan lugnade. Första gången jag klarat mig utan den! Sen gick det inte så bra av diverse anledningar men det är en stor vinst för mig att jag gjorde det utan medicinsk hjälp.

Min fia har börjat löpa så det blir lugnt på tävlingsfronten framöver. Rätt typiskt när jag väl har kommit in i det och vi har haft ett bra samarbete.

Kollohunden har åkt hem. Kul att ha två hundar men jag är helt klart glad över att min hund är korthårig för fy vad kollohunden som är långhårig drog in skit.

Tjohoo!

Jag var till min husläkare igår för att få en utvärdering av min långtidsmätning av blodtrycket. Kan säga att det var inget roligt resultat, konstant för högt utom när jag sov.
Jag berättade att jag slutat röka och hon tog ett nytt tryck och det var PERFEKT! Tänk att 9 dagars rökfrihet har gjort att jag slipper äta blodtrycksmediciner vilket jag har gjort tidigare. Ska göra om långtidsmätningen till våren bara för att följa upp och se att det är ok.

Folk säger till mig hela tiden, att kan du sluta röka så kan alla. Har inte klarat mig utan cigg ens några timmar tidigare. Har till och med gått upp på nätterna och rökt.

Det som har varit jobbigt är att jag har varit så trött och lättirriterad, snäst åt allt, brukar inte vara sådan annars. I och för sig kan det ju bero på att jag är väldigt inflammerad i hela kroppen och värken är för jävlig.
Sedan detta med vanor. Rökte ju i tid och otid. Så fort jag hade tråkigt, ätit, pratade i telefon osv. Är på väg ut hela tiden men kommer på att jag har slutat.

Nu är det bättre, visst kommer suget men det går över snabbt och kommer inte lika ofta.

Positivt, mindre ångest!! I början ökade ångesten men nu är den bättre. Tidigare var det en ond cirkel. Nikotin och koffein ökar ångest, mer ångest, mer cigg, mer kaffe och till slut tablett för att minska ångesten. Sedan börja om igen.
Ett stort tips till alla rökare med ångest. Sluta röka och dra ner på koffeinet.

Gjort slut

med min bästa vän, rökningen! Känner sorg över det. Det är som om jag har förlorat den enda vän jag har. Någon som alltid finns där.

I söndags 12.25 rökte jag min sista cigarett. Sedan gick jag på laserbehandling http://www.laser-terapi.se/
Hade inte så mycket förhoppningar, lät som humbug men jag kan säga att jag har inte så mycket abstinens om jag jämför med tidigare gånger jag slutat för då har jag blivit riktigt sjuk. Svettats, fryst, mått illa osv.
Det enda jag känner nu är trötthet och sorg. Sorg över att aldrig mer röka. För jag vet att röker jag så mycket som ett bloss är jag där igen. Jag var faktiskt rökfri i 6 år för ca 10 år sedan men sen började jag feströka och på ett par månader var jag där igen. Storrökare, allt eller inget.

Nu gäller det att hitta nya vanor och undvika allt som triggar rökbegäret.

Ångesten ligger som

en spya på väg upp.
Det är inte bra just nu. Inflammerad i hela kroppen, nacken värker så att jag knappt får upp huvudet och händerna bara domnar så saker ramlar ur händerna.
Jag har verkligen försökt att ta det det lugnt men ångestdjävulen kräver att jag håller mig sysselsatt fysiskt. Trött så trött, grinig och nedstämd. Hatar verkligen när det är sånt här väder bara regn och kallt. Kroppen blir så mycket sämre då.

Lånehunden har åkt hem eftersom min hund är på väg in i löp och han var väldigt på. Har istället fått hit kollohunden. Hennes matte har vattenskada hemma och det funkar inte att ha henne hemma medan de renoverar.
Min hund är grinig pga löp så hon har inte varit så snäll med kollohunden, hon som annars är väldigt snäll. Dock verkar det som om hon har accepterat den nya tillfälliga medlemmen så det går bättre för varje dag. Peppar, peppar, ta i trä.