onsdag 29 februari 2012

Stämningsdagbok o medicin

Sitter och tittar igenom min stämningsdagbok som jag började skriva våren 2009 då jag fick diagnosen bipolär 2. Misstanken hade funnits i något år men det var först då diagnosen kom. Depression har jag haft sedan tonåren och förmodligen min bipolära sjukdom också.
I stämningsdagboken har jag kryssat i stämningsläge, hur mkt jag har sovit, nivå på ångest, oro, irritation, vilka mediciner jag har tagit osv.
Inser att jag mår bättre psykiskt nu än bara för ett år sen och detta utan psykmedicin förutom lite oxascand ibland och mina sömnmediciner.

Det var runt påsk förra året som jag sa stopp ang. psykmedicinering.
I ca 11 år har jag proppat i mig i stort sätt allt som finns på markanden, vad gäller antidepressiva, stämningsstabiliserande mm. Detta med väldigt litet eller inget resultat.
Jag har blivit bättre en kort stund och sen har det bara blivit sämre trots höjningar och diverse ”cocktails” samt fått fruktansvärda biverkningar som har försämrat mig ännu mer fysiskt och psykiskt. Jag har även varit inlagd ett par gånger och fått ECT och anafranildropp som endast hjälpte för stunden.

Till slut sa flera utav mina läkare att jag är medicinresistent.
Detta är inget man pratar om så mycket i Sverige utan här ska man bara stå ut med alla biverkningar och dåliga resultat. I Sverige säger man att ca 5 % av befolkningen inte blir hjälpt utav dessa mediciner medan i England så är det så mycket som 20 %, så sanningen ligger förmodligen någonstans mittemellan.

Det finns forskning på att höga doser av Omegafetter och D-vitamin kan hjälpa både ”psyket” och värken så jag äter en hel del sånt. Kanske är det som har hjälpt till en del eller så har det en bra placeboeffekt.

Självklart väntar jag på att det ska komma nya mediciner som jag kan prova eftersom jag fortfarande inte ligger på någon slags normalnivå, sover dåligt och har mycket ångest men topparna och dalarna är inte lika höga och djupa. Men på det stora hela så är jag betydligt jämnare i humöret om jag jämför med tidigare år.
Så det där med stämningsdagbok är inte så dumt eftersom jag själv inte har något minne längre och har svårt att komma ihåg det som hänt, framför allt att se skillnaden på när jag är "låg och hög". Även om den i vissa perioder som den är extremt jobbig och fylla i.

måndag 27 februari 2012

Längtan

efter att vakna utsövd och utan värk. Att inte behöva planera minsta detalj för att orka med. Att kunna åka på spotanbesök till någon, äta middag ute utan att behöva må skit i flera dagar.

Det som för andra är en skitsak är för mig ett helt projekt.
Har överansträngt mig i helgen genom att hälsa på en vän som precis har fått barn. Det innebär att söndag blev en dag i sängen. Blir liksom helt less på detta.

onsdag 22 februari 2012

Är så tacksam

för att jag just nu har en frisk och pigg hund. Peppar, peppar, ta i trä.
Det är många runt mig som har sjuka hundar, förlorat sina hundar eller måste omplacera dem av en eller annan anledning. Känner så med dem.

Är så glad över min gulla, min livlina.

tisdag 21 februari 2012

Alltid samma sak

Vi hade gäster på middag i lördags och som vanligt blir jag "straffad" med sängeläge i två dagar och grym inflammation i nacken med tillhörande migrän.

Jag är så less på att jag inte ska orka sitta och ha trevligt i några timmar utan att kroppen ska strejka i flera dagar efteråt. Det känns så orättvist.
Önskar verkligen att nacken går att operera. Kanske får jag komma till en ortopedkirug, väntar på svar men antagligen törs de inte gå in i nacken.

lördag 18 februari 2012

I natt sov jag

Glömde att jag hade druckit två glas vin till maten och tog min insomningstablett i alla fall.
Gud så gott jag har sovit, 6,5 timme utan att vakna en gång. Det har inte hänt på hur länge som helst.

Det är ju inte att rekommendera och jag brukar vara noga men igår gick det på ren rutin ihop med tandborstningen.

Idag får vi gäster.
Hoppas jag orkar med och att ångestdjävulen inte bråkar så mycket som den har gjort de senaste dagarna.

Ha en skön helg!

onsdag 15 februari 2012

Krypande, krälande

ångestdjävulen är rätt jobbig idag.
Antagligen för att jag måste ge mig iväg hemifrån i snöovädret med bilen.
Har avbokat min tid hos frissan så många gånger nu så jag kan inte göra det igen men fortsätter det snöa så här kan det bli svårt att ta sig härifrån.

Har avverkat både promenad och streching på hunden måndag och tisdag.
Lagade till och med middag igår till maken.
Duktiga jag :-)

måndag 13 februari 2012

Less

Börjar bli riktigt less på hostan nu. Blir inte så mycket gjort. Är så trött hela tiden för att jag inte sover ordentligt. Har varit ute lite men direkt börjar hostan.

Gubben körde första backträningen med hunden i lördags. Själv tittade jag bara på eftersom jag inte har någon ork.
Under veckan ska jag dock försöka ta träning och streching själv för annars blir det så långa dagar för gubben. Det får bli som det blir.

fredag 10 februari 2012

Rastlös men utmattad

kan man vara det?! Jag är det i alla fall.
För rastlös för att vila men för utmattad för att kunna koncentrera mig på någonting.
Hoppar mellan tidningar, tv, dator och allt blir bara blaha.

Den jävla influensan sitter fortfarande i. Hostar som en tok så fort jag anstränger mig och gå ut är inte ens att tänka på för då kommer lungorna upp. Annars brukar nästan alltid en promenad göra att jag känner mig bättre i psyket.

onsdag 8 februari 2012

Tillbaka igen

Nu börjar jag vakna till liv efter snart en vecka med hög feber och hostan från helvetet. Det var en riktig influensa jag åkte på.
Är så tacksam över all hjälp jag har fått från min vän som var här i helgen och mina grannar som har gått ut med hunden och kommit med mat till mig i feberdimman. Vet i skogen hur det hade gått annars.

Nu gäller det bara att samla kraft för att komma tillbaka på banan igen, är väldigt sliten.

Ska försöka läsa i kapp bloggar idag. Har inte varit ute på datorn på över en vecka.

Ps. Har äntligen fått svar om mitt bröst. Allt var OK! Ds.

onsdag 1 februari 2012

Däckad

Efter veckor av mer smärta än vanligt så har jag dessutom fått influensa. Detta tär ännu mer på min redan svårt slitna kropp.
Ligger helt däckad och är endast pigg den lilla stund som tabletterna hjälper lite.

Just nu försöker jag hitta en lösning med hunden då jag inte kan gå på promenad utan att hosta ihjäl mig. Gubben åker bort tors-sön så det måste lösa sig på något sätt.

Vi har 2000 kvm inhägnat men hon måste ju få springa i skogen också tycker jag. Få stretching och träning. Kanske inte hela världen om det blir några dagars upphåll men vi har ju fått så fina resultat och det vill jag ju inte sabba.

Stor fördel med att vara så fysiskt slut är att psyket och ångestdjävulen håller sig på en balanserad nivå, så det finns något positivt i eländet.