Fick min första förkylning med hög feber på länge och höll
på att hosta sönder ett revben.
En granne/vän brakade ihop fullständigt, har varit på gång
länge. Jag och en annan vän till hen var tvungen att ringa polis som kunde ta
med hen till psyk då hen inte ville åka själv. Tyvärr lyckades hen snacka sig
ut och därefter har hen sagt upp kontakten med oss för att kunna fortsätta leva
i misär och blanda vin och tabletter. Hen är inte mottaglig för behandling och
jag har diskuterat med min psykolog som anser att vi gjort allt för att hjälpa
men i och med att hen inte är behandlingsmotiverad så kan vi inte göra mer. Men det känns i hjärtat.
Jag och hunden har kämpat på i värmen med både träning och tävling. Kontakten har blivit bättre och nu behövs bara lite högre poäng för ett 1:a pris. Kroppen har tagit mycket stryk men själen mår bra av detta.
Dagarna innan och efter träning/tävling eller andra
aktiviteter har tillbringats sovandes alternativt i soffan på värmedyna med
tens, värktabletter och värmedyna. Så groggy ibland att jag har fått synhallucinationer,
inte kul.
Min syrra är värre än någonsin. Midsommar var inte roligt.
Hon förväntade sig bara att vi skulle ha fixat allt och hörde av sig mitt i
natten via sms (skiter i att jag sover dåligt) dagen innan de tänkte komma. Min
systerdotter blir hunsad och säger jag något så blir hon förbannad på mig. Har
bett pappa ta fighten då han också ser
detta och jag tror att hon lyssnar bättre på honom. Hade det inte varit för
mina syskonbarn så hade jag bett henne fara och flyga.
Maken och jag ha varit hos diakonen i vår by då det inte
finns någon familjerådgivning mitt i sommaren. Fick en del med oss. Ska
tillbaka på tisdag 3 veckors semester sliter när allt inte är hundra.
Börjat med ansökan om handikappersättning.
Gör naglar regelbundet. Vilket kanske är lite fåfäng men jag blir glad när jag ser mina färggranna naglar.
Varit iväg med husvagnen ett dygn med hunden, hem till en gammal hundkompis. Funkade jättebra och fick en massa träningshjälp med hunden.
Tacksam för alla proffs som vill coacha och hjälpa mig
vidare i min träning.
Umgåtts med kusin och familj som jag bara har träffat två
snabbsvängar på 30 år. De var här över en helg. Kul men blev mycket trött trots
att de var i storstan under dagarna.
Träffat bästa hundkompisen och firat henne i efterskott med
god mat och hundmys hemma hos oss.
Tackat ja till valp i höst. Ska bli så spännande om allt går
vägen.
Har många dagar varit ärligt, riktigt lycklig. Njuter och
mår bra mellan dipparna. Känslorna är mycket närmare just nu. Både skratt,
gråt och ilska.
Kanske lite väl nära skov ibland men då blir det neddrogning och sömn. Börjar lära mig mitt psyke men inte min kropp.
