Summering av 2011

Det har varit ett kort sagt bipolärt år.
Ett väldigt pendlande i både fyskiskt och psykiskt mående. Svart eller vitt men också några normala dagar.

Sedan jag slutade med mediciner i påskas så har jag helt klart varit blivit piggare, gladare, kan faktiskt skratta spontat nu och inte gått så djupt ner i depression däremot har ångesten blivit värre.
Men på det hela så mår jag bättre utan medicin.
Anledningen att jag inte äter någon medicin förutom vid behov och för att sova är för att under alla år så har jag ätit mig igenom allt vad marknaden har att erbjuda utan större resultat. I början har det varit något bättre för att sen bli betydligt sämre. Jag har också haft väldiga biverkningar med alla mediciner. Läkarna tror att jag är medicinresistent.

Jag har utmanat mig själv under året genom att komma utanför dörren mer, såsom hundutställningar, hundpromenader i grupp, varit på bröllop, åkt bort själv och hälsat på vänner och idag ska jag faktisk försöka gå på nyårsfest.
Det kräver otroligt mycket av mig och ger mig svår ångest, mer värk men efteråt har jag blivit stärkt och kännt mig nöjd med att klara av det.

Kroppen har dock bråkat jättemycket i år, nytt diskbråck i nacken förutom tidigare skador och fibrokropp.
Hunden har också varit väldigt sjuk och det tog mycket på mig.

Jobbar nu vidare för att acceptera mitt mående och mig själv och hoppas att det kan bli ännu bättre.

Önskar er alla ett gott slut och ett gott nytt år.
Många kramar Lisa

Är det så här det ska vara nu…

Existentiell ångest, begynnande 40 års kris eller vad handlar det om.

Dagen innan julafton fick jag beskedet att min syrra väntar sitt andra barn.

Jag är jätteglad för deras skull men samtidigt kommer min längtan och sorg upp till ytan. Avundsjuk är jag också för jag vill också bli mamma.

Verkligheten gör att detta inte är möjligt. Min kropp är så trasig att det inte fungerar. Många säger att det blir nog bättre när du blir gravid. Kanske det, men sen är det ju resten av barnets liv. Att inte kunna hålla sitt barn pga svåra smärtor.

Detta är en stor sorg och just under stora högtider så blir det extra påtagligt då vi för det mesta firar själva. Tänker att är det så här det ska vara nu och för all framtid. Känner mig väldigt ensam och utsatt trots att jag har min underbara man och hund.

Borde vara nöjd

att det gick hyfsat i jul men det är jag inte.
Var ju en mycket bättre jul än 2009 och 2010 som firades i ett töcken av depression. Har inte många minnen alls av dessa jular.

Har ingen ork att skriva mer just nu för det snurrar för mycket i hjärnan men jag har massor som jag borde få ner för min egen skull. Ska till min samtalscoach idag och hoppas att det klarnar så pass mycket att jag kan formulera mig.

God Jul

önskar jag er alla och hoppas att våra "psyken" håller sig lugna
så att vi alla får fira en fröjdefull jul.

Många kramar Lisa

Ångestdjävulen bråkar

Det är tuffa dagar just nu.
Tidigare år har jag mest varit deprimerad under vintermånaderna och allt har varit som i ett töcken.
I år är det inte riktigt så. I år är ångesten värst.
Det känns som om hela bröstet håller på att gå sönder och den lilla ångestdjävulen äter upp mig inifrån.
Svårt att koncentrera mig. Kan inte ens se på TV. Allt bara fladdrar och kryper.
Konstiga tankar kommer på nätterna när jag inte kan sova. Det är värst då.

Mina tankar

idag går till Jenny som förlorat sin mamma.
Tänker på dig vännen.
Många kramar Lisa

Trött men nöjd

Det gick över förväntan!
Lite high chaparall i början men sen var det helt ok.
Vaknade dock i morse av en katt som kissade på mina fötter, han tyckte nog att det var dax för oss att åka ;-)

Gråmulet nojande

Sovit hyfsat i natt. Har mer energi men också mer ångest. Får ta det onda med det goda.
Till veckan ska jag försöka ta mig iväg till en vän ett par dagar tillsammans med hunden.
Nojar redan över allt som kan gå fel.
Tänk om hunden äter upp hennes katter? Min hund älskar katter och helst att jaga, blir som en annan hund då hon ser en katt. Blir stendöv och väldigt upphetsad.
Å andra sidan perfekt träning men inte så avslappnat för mig.

Svart eller vitt

Är det fler än jag som bara ser saker och ting i svart eller vitt?
Antingen mår man bra eller så mår man skit.
Önskar nog att livet kunde vara lite mer grått ibland.

Jag har upptäckt att mitt minne är otroligt dåligt eller så förtränger jag både bra och dåliga dagar.
Måste bli bättre på att dokumentera men krav på mig själv gör det svårt att skriva.

Ha det så bra som det går där ute.
Uppskattar allt stöd som jag får.
Kram Lisa

Ögonen svämmar över

Grymt mycket ångest. Har varit så tufft under hela hösten.
Har inga resurser kvar. Mår kroniskt illa o har svårt att sova.
Ser inte fram emot något.
Att det är jul snart känns bara jobbigt.
Hoppar över att ha glögggfest i år.
Tänker bara göra det viktigaste till jul som typ skinka.

Hemma

Gubben hemma från sjukhuset igen.
Uppvätskad och med kraftiga värktabletter.
En elak magbakterie hade han fått och blir hemma från jobbet i 1 1/2 vecka till.

Ska nu försöka läsa i kapp mig på allas bloggar.