Kommit hem från ännu en tävling som vi har varit tvungen att bryta. Är så förbannad och ledsen. Allt slit och jobb vi gjort är helt bortkastat efter hunden var bortlämnad i nov/dec.
Vi har ingen känsla, timing eller samarbete längre. Det känns inte som om hunden är med på tråden. Vi är inte i våran bubbla längre där vi kan prestera järnet. Jag tycker inte att vi förtjänar detta efter allt helvete.
Jag kämpar på med en alldeles för dålig kropp som egentligen borde ligga hemma och vila.
Har inte fått bearbeta allt skit som hände i höstas eftersom psykologen fortfarande är sjukskriven. Måste vända detta men vet inte hur.
