Okej, jag skulle inte ha åkt och tävlat i lördags om jag tittar på det så här i efterhand.
För det första är jag inte frisk från operationen så jag var inte på topp. För det andra vräkte regnet ner och min hund tycker verkligen inte om regn och blev kall och stel. För det tredje man ska inte tävla på dålig energi utan avbryta om det inte känns bra.
Jag åkte naturligtvis ändå. Tänkte att ångestdjävulen inte skulle ta mig. Bra träning för mig själv men ur hundens vy var det nog det sämsta jag kunde göra.
Nollade på flera moment, hunden jätteseg och domaren tyckte hon såg halt ut.
Undersökte henne hemma sen och hittade inget, förutom en minimal svullnad i ena hasen som var borta dagen därpå så jag tror den uppkom av det dåliga vädret.
Däremot var hon hård i magen på kvällen och hur lätt är det att prestera om man inte får skita.
Jag har i alla fall kommit så långt med mig själv att jag inte blev ledsen och besviken utan skrattade åt hur dåligt det gick och ser vad jag kan gör annorlunda nästa gång.
Problemet nu är att jag nojar lite/mycket om att hunden är sjuk på något sätt.
Hon har ingen feber, är inte halt, äter och dricker. Förmodligen är det efterdyningar efter löpet som gör att hon är seg.
Detta är min stora nemesis. Måste komma vidare där.
Hundar blir sjuka, hundar dör och ibland kan man inte förklara varför.
(För er som inte vet så förlorade jag en hund som verkade vara helt frisk till dagen innan jag var tvungen att ta bort henne. Jag har inte riktigt förstått varför hon blev sjuk och anklagar mig själv för att ha missat något väsentligt. Hon blev bara 2 år.)
Jag har ingen hund själv, så jag vet nog inte hur det är, men föreställer mig ändå att det måste vara en evig stress att vara ansvarig för deras väl och ve, när man väl varit med om en sån hemsk händelse.
SvaraRaderaNu hoppas jag att både din hund och du mår bättre.
Kram!
Tack S!
RaderaIbland är det väldigt jobbigt. Nojjar en hel del i perioder dels pga av det som hände med min förra hund och dels pga av hur jag mår för tillfället.
Hunden är fortfarande seg men annars så börjar jag iaf bli bättre efter operationen.
Kram
Jag vet hur det är att nojja, men min hund ÄR ju sjuk och dessutom gammal. Mitt råd är att njuta av varje dag, vecka, månad och år man får tillsammans. Det finns så mycket man inte kan påverka när det gäller de små liven trots allt, alla varelser blir sjuka. Jag hoppas att det bara är seghet efter löpet som spökar och att det går över snart. Jag vet hur drygt det är. Kram på er.
SvaraRaderaFörstår dig så väl. Det är jobbigt med en gammal och sjuk hund.
RaderaMin första hund var sjuk det sista året. Han fick flera hjärtfel då pga ålder och det var en kämpig tid. Massa medicinering och aldrig veta om han levde då man vaknade. Svårast var nog att bestämma när det var dax att ta bort honom. Men han sa faktiskt till själv och fick avsluta sitt liv värdigt om än mycket trött.
Kram