måndag 9 januari 2012

Diskbråcket bråkar

Jag får ju aldrig var pigg och må bättre någon längre stund.
Vaknade i lördags morse utan fungerande armar. Nerven i nacken där diskbråcket är bråkar som tusan och gör i sin tur att jag tappar mina armar och får sjukt ont i huvudet, nacken, axlar och armar.
Sängläge och värktabletter, så har min helg sett ut. Har varken kunnat kolla på tv eller pilla i datorn utan bara ligga still i ett mörkt rum och försöka vila bort värken.

Idag måste jag tvinga mig själv upp för att ge hunden sitt. Gubben tog det i helgen.
Måste även försöka tvätta håret då jag ska på undersökning i morgon och är väldigt flötig i skallen.

Är väldigt nervös för imorgon. Jag har hittat en knöl i bröstet för ett bra tag sen men inte tagit mig till läkare med den men när jag var på gyn så visade jag den för läkaren och ska på mammografi imorgon för att kolla upp den.

6 kommentarer:

  1. Oj oj. Jag ska hålla tummarna för dig i morgon, knölar är aldrig roligt. Och så måste nerverna bråka dessutom, en olycka kommer sällan och så vidare. Kram, hoppas allt går bra nu.

    SvaraRadera
  2. Hej där..

    Hoppas allt gått bra för dig.
    Själv har jag varit på cellprov och pratat p-medel..
    Blir nog spiral med tanke på alla mediciner.

    Stor varm kram

    SvaraRadera
  3. Jag hoppas det går bra med läkarbesöket! Låter som något vem som helst skulle oroa sig över.

    Har bara precis börjat läsa din blogg, känner med dig för jag hade också fibromyalgi för ett antal år sedan... (och har ju också bipolär) Och sedan diskbråck i halsen dessutom, har en vän med det så jag har sett hur jobbigt det kan vara. Önskar dig allt gott!

    Kram

    SvaraRadera
  4. Tack snälla ni!
    Det värmer mycket.
    Kram Lisa

    En fråga till S, det står att du hade fibromyalgi, hur blev du av med den?

    SvaraRadera
  5. Ja du, jag fick akupunktur ett tag som åtminstone tog bort det allra värsta, även om värken inte försvann. Men så slutade jag mitt jobb som lokalvårdare (alldeles för tungt för mig trots att det var på 75 procent) och började plugga. Och så skiljde jag mig från ett dåligt äktenskap. Tror att kombinationen av minskad fysisk och psykisk stress gav min hjärna en puff i rätt riktning så jag kom ur den onda smärtcirkeln. Även när jag gått igenom perioder med extrem psykisk påfrestning senare så har jag inte fått värken tillbaka. Det är jag innerligt tacksam för!!

    Hoppas att du kommer få må bättre...

    SvaraRadera
  6. S, vad skönt att du blev av med din fibro. Jag vet att en del kan bli av med det spontant.
    Själv har jag nog provat det mesta utan resultat och tillsammans med flera diskbråck, knäskador mm så har det bara blivit värre.
    Håller tummarna för att du inte får tillbaka det. Önskar ingen detta helvete.
    Kram Lisa

    SvaraRadera