Springer för livet

Jag springer för livet, jag springer från mig själv och ångestdjävulen. Hur jag än försöker så blir det bara fel. Känner mig uppvarvad sedan ca 2 veckor. Inte jättemycket men det stegras. Som tur är väl att min jävla fibrokropp säger ifrån för annars hade jag nog aldrig vilat. Även när kroppen inte räcker till så går hjärnan på högvarv. Tar insomningstbletter just nu för att kunna sova lite. Har varit utan dem under ganska lång period och bara tagit enstaka men nu behöver jag dem verkligen. Utåt sätt så tror alla att jag är på väg tillbaka, bli mitt gamla jag igen men de skulle bara veta.