In med hunden igår igen. De var tvungna att öppna henne igen. Serom dvs sårvätska mellan underhudsfettet och musklerna, inte det vanligaste stället så det var inte konstigt att det inte kom ut ur dränet.
Stockholms blodbad och stora smärtor i natt. Nu verkar det ha lugnat sig men hon har väldigt ont, mycket mer än första gången.
Jag tror ju att man ska lära sig något i allt som händer men undrar jag vad är lärdomen med detta?!
Tycker att det har varit lite väl mycket för oss de senaste 3 veckorna.
Förstår att det är mycket nu och jag kan också känna "varför just jag? Varför just nu? Varför så mycket?" Och det har vi inget svar på tyvärr. Vissa saker bara är och det är hemskt. :(
SvaraRaderaTack för att du kommentera på bloggen. 37 poäng är rätt mycket, men du är ju medveten om att du lider av detta och bara det är ett steg på vägen att vara medveten. Du får jättegärna fortsätta att skriva och kommentera och känner du för att prata mer privat är det bara att maila. Adressen finns på bloggen. Ta hand om dig! Jag tror på dig!
Kram!
/S